27.3.07
Knugliga Bibblan
Idag har jag varit på mitt livs såvitt jag kan minnas första intressanta studiebesök. På eftermiddagen invaderade 20 designer-wannabees nämligen Kungliga Biblioteket i Humlegården, där vi efter obligatorisk och mycket noggrann handtvättning blev instängda i en betongbunker med en mycket tysk historiker, passande benämnd Wolfgang, för att studera en samling duktigt gamla böcker. Bland annat radades det upp ett par sidor ur några av Johann Gutenbergs biblar (Gutenberg är alltså tjommen som en gång i världen uppfann boktryckarkonsten, vi snackar 1400-tal), tryckta på pergament med handritade rubriker. Dessutom bjöds det på lagom fläskiga böcker satta i typsnitt som Bodoni, Baskerville och Jenson. Inte svincoolt kanske, om böckerna inte hade varit tryckta av just Gianbattista Bodoni, John Baskerville och Nicholas Jenson själva. En del av tiokilospjäserna var i betydligt snyggare skick än mina ett år gamla kursböcker, trots att Jenson var som hetast runt 1470.
Nu förväntar jag mig inte att så många fler än min lite typografiskt utbildade bror kommer fatta vad det här inlägget handlar om, men jag ska försöka förklara det grymma ändå. För fyra-femhundra år sedan skrev man till varann med gåspenna, åkte knappt häst och vagn, var skraja för pesten och visste att jorden var platt. Var man en riktig Stureplansbrat så kunde man antagligen både läsa och räkna lite. En charter till Phuket klockade in på ett par månader. Enkel resa. Idag mobbar folk varann via sms, strippar över webcamen, åker SUV med GPS (och till och med den vet att jorden är rund), lagar nervtrådar och gnäller på att det tar 10 och 40 att flyga till fjärran östern. Förutom på Stureplan, där man nyss upptäckt att vin med luftbubblor i går att skaka om och stänka på varann, har det gått vad man brukar benämna "ofattbart fort framåt". Då är det skönt att ta en öl, slå upp ett nummer av "Trendigt livsstilsmagasin enligt mall 1 a", sätta fingret på första bästa brödtext man hittar och notera att some things never change. Andra tider, samma Baskerville. Built to last, baby! Coolt? Ganska.
Och det här var den första och sista posten av lite för autistisk sort i den här bloggen.
Nu förväntar jag mig inte att så många fler än min lite typografiskt utbildade bror kommer fatta vad det här inlägget handlar om, men jag ska försöka förklara det grymma ändå. För fyra-femhundra år sedan skrev man till varann med gåspenna, åkte knappt häst och vagn, var skraja för pesten och visste att jorden var platt. Var man en riktig Stureplansbrat så kunde man antagligen både läsa och räkna lite. En charter till Phuket klockade in på ett par månader. Enkel resa. Idag mobbar folk varann via sms, strippar över webcamen, åker SUV med GPS (och till och med den vet att jorden är rund), lagar nervtrådar och gnäller på att det tar 10 och 40 att flyga till fjärran östern. Förutom på Stureplan, där man nyss upptäckt att vin med luftbubblor i går att skaka om och stänka på varann, har det gått vad man brukar benämna "ofattbart fort framåt". Då är det skönt att ta en öl, slå upp ett nummer av "Trendigt livsstilsmagasin enligt mall 1 a", sätta fingret på första bästa brödtext man hittar och notera att some things never change. Andra tider, samma Baskerville. Built to last, baby! Coolt? Ganska.
Och det här var den första och sista posten av lite för autistisk sort i den här bloggen.
22.3.07
Sthlm Scream Fest
D&AD Global Student Awards är en internationell tävling för reklam- och designskolor. Då Berghs jobbar rätt hårt på att synas utåt, och inte bara i Sverige, har skolan trots sin lilla storlek ett rätt bra gäng priser hänger på väggen på plan 1. Detta faktum peppar ju såklart arslet av studenter i främst första årskullen, som gärna intalar sig att även dom ska få inkassera priser i form av 1000 pund, medverkan i fet bok, internationell ära samt fläskig praktikplats på någon byrå i London eller NY. Själv teamade jag upp med Ivarsson och Dafnäs i ett fiktivt projekt där uppdraget gick ut på att styra upp tre helt typografiska affischer för en lokal skräckfilmsfestival. Våra bidrag kan ses nedan. Priset däremot inkasserar vi någon gång i april, då juryn har gjort sitt. Till er som inte kommer vinna säger vi väl som vanligt; Sura inte nu, det är i alla fall kul att ni håller på. Och, eftersom det är en internationell tävling; Don't sour now, it is in every fall funny that you hold on.
10.3.07
Läs inte det här om du inte måste.
På grund av nån diffus idé från någon i min brors bekantskapskrets (det är väldigt oklart vem då alla tycks skylla på varann i hög grad), så har jag hamnat i vad man brukar benämna "klistret". Det är ingen som har rånat en bank och gömt pengarna hos mig eller nåt sånt, tyvärr, utan det tycks mig som att jag är indragen i nån form av härva som går ut på att man ska skämma ut sig med hjälp av att i sin blogg publicera 6 underliga/egendomliga (läs "ganska pinsamma") sanningar om sig själv. Man avrundar sedan det hela med att påtvinga 6 nya bloggare samma tveksamma njutning. Enligt reglerna klistrar jag härmed in nedanstående riktlinjer för det så kallade spelet:
"Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir utmanade ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Bloggaren väljer sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter att det är gjort skriver bloggaren en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit utmanade och att de ska läsa ens egen blogg för mer information."
Ähum...
1. Den allra första CD-skivan jag ägde var "Music for the people" med Marky Mark and the Funky Bunch. Förutom Mark Wahlberg själv ingick bl.a. en skön lirare vid namn "Hector the Booty Inspector" i denna supergrupp. Producerade gjorde Donnie Wahlberg, under det steka namnet Donnie D.
2. Jag har den kvar.
3. 1997 köpte jag min allra första DVD-film. Jag hade ännu ingen spelare, men kände att jag ville ha den allra första DVD-titeln som någonsin släpptes av ett bolag i Sverige. Filmen var "Bean - Den totala katastroffilmen". Den var skitdålig. Menyerna hade någons 4-åring ritat med färgkritor och bilden var marginellt bättre än på ett slitet VHS-band. Jag har den också kvar.
4. Jag tycker att Titanic med Leo DiCaprio är en svinbra film. När jag såg den på bio och ni-vet-vem dog i slutet var jag ytterst nära att gråta. Det har annars aldrig inträffat vid någon filmtittning, varken förr eller senare. OBS! Jag började aldrig gråta. Det var bara nära. Ok?
5. Allt jag gör går otroligt jävla långsamt. Eller, inte allt, men ganska mycket. Om jag ska dammsuga lite så går det åt en halv dag av flummande och funderande på annat innan jag är färdig. Ska jag kolla mailen blir jag sittande 5 timmar framför datorn fast jag har sjukt mycket annat att göra. En grafisk designuppgift i skolan kan jag sitta och pilla på en hel jävla natt. Och ändå blir den inte bättre än den var från början. Fantastiskt irriterande, men det är bara så att jag ska pilla tills jag vet att jag inte kunnat pilla mer utan att få en stroke. Det kallas ineffektivitet och anses mycket ofint. Jag har sjukt mycket att justera på denna punkt om jag ska kunna försörja mig på min upp-över-öronen belånade utbildning om ett och ett halvt år...
6. Jag är 29 år och kan inte dricka rödvin utan att skrynkla ihop ansiktet som en 107-åring. Jag har försökt nu i många år, men det smakar lik förbannat skit. Det är surt, beskt, strävt och astronomiskt äckligt så hälften vore nog. Jag kan dricka vitt vin om jag måste, men bara om jag är mer än lagom onykter. Vin Schmin, säger jag.
Jaha. Ivarsson, Amsterdam-Patrik, Jaqop the Editor, Biggie, Johansson och Zacce. Up yours, you're up!
"Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir utmanade ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Bloggaren väljer sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter att det är gjort skriver bloggaren en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit utmanade och att de ska läsa ens egen blogg för mer information."
Ähum...
1. Den allra första CD-skivan jag ägde var "Music for the people" med Marky Mark and the Funky Bunch. Förutom Mark Wahlberg själv ingick bl.a. en skön lirare vid namn "Hector the Booty Inspector" i denna supergrupp. Producerade gjorde Donnie Wahlberg, under det steka namnet Donnie D.
2. Jag har den kvar.
3. 1997 köpte jag min allra första DVD-film. Jag hade ännu ingen spelare, men kände att jag ville ha den allra första DVD-titeln som någonsin släpptes av ett bolag i Sverige. Filmen var "Bean - Den totala katastroffilmen". Den var skitdålig. Menyerna hade någons 4-åring ritat med färgkritor och bilden var marginellt bättre än på ett slitet VHS-band. Jag har den också kvar.
4. Jag tycker att Titanic med Leo DiCaprio är en svinbra film. När jag såg den på bio och ni-vet-vem dog i slutet var jag ytterst nära att gråta. Det har annars aldrig inträffat vid någon filmtittning, varken förr eller senare. OBS! Jag började aldrig gråta. Det var bara nära. Ok?
5. Allt jag gör går otroligt jävla långsamt. Eller, inte allt, men ganska mycket. Om jag ska dammsuga lite så går det åt en halv dag av flummande och funderande på annat innan jag är färdig. Ska jag kolla mailen blir jag sittande 5 timmar framför datorn fast jag har sjukt mycket annat att göra. En grafisk designuppgift i skolan kan jag sitta och pilla på en hel jävla natt. Och ändå blir den inte bättre än den var från början. Fantastiskt irriterande, men det är bara så att jag ska pilla tills jag vet att jag inte kunnat pilla mer utan att få en stroke. Det kallas ineffektivitet och anses mycket ofint. Jag har sjukt mycket att justera på denna punkt om jag ska kunna försörja mig på min upp-över-öronen belånade utbildning om ett och ett halvt år...
6. Jag är 29 år och kan inte dricka rödvin utan att skrynkla ihop ansiktet som en 107-åring. Jag har försökt nu i många år, men det smakar lik förbannat skit. Det är surt, beskt, strävt och astronomiskt äckligt så hälften vore nog. Jag kan dricka vitt vin om jag måste, men bara om jag är mer än lagom onykter. Vin Schmin, säger jag.
Jaha. Ivarsson, Amsterdam-Patrik, Jaqop the Editor, Biggie, Johansson och Zacce. Up yours, you're up!
