DARKO 2.

Jag har aldrig direkt haft några större anlag för stress. Visst, jag kan väl, som vilken jävel som helst, framstå som en smula bitter när det kör ihop sig. Men jag har aldrig kört Sthlmsräjset med hjärtflimmer, Big Mac till frukost, blödande magsår, panikattacker, springa och skrika i handsfree på stan och indiskret förbanna alla födda före Kristus för att de inte kan lämna fri väg i rulltrappan.

Men man kan väl ändra sig. Jag ska erkänna att jag nog inte, innerst inne, trodde riktigt på alla dom som försökte övertyga mig om att det är jobbigt att plugga på Berghs. Det är det. Har man pluggat på högskolan vet man ungefär hur en halvjobbig kurs där ser ut. Kurserna på Berghs är väl rätt jämförbara i tempo, skulle jag säga. Haken är bara att det aldrig rullar mindre än fyra kurser samtidigt. Haken är också att det skuttar in lite alla möjliga allmänt sköna lärare, till synes fullständigt ovetande om varann, och delar ut uppgifter med kort tidsfrist som tomten delar ut klappar. Frasen "Jag förstår att ni har mycket att göra, och här ska ni få lite till," tycks vara av central betydelse i någon form av kontrakt man skriver under för att få undervisa på skolan. Upp sex, hemma sex, plugga till tolv. Det är modellen. Och då är jag ettagluttare.

Skönt att man har ett jobb att gå till på lördagar och söndagar också. Vi ses i juni 2008.